Känner för att skriva av mig lite, har hänt så otroligt mycket på kort tid och jag har inte haft tid att titta in här. pappa är sjuk, och blir bara sämre i rasande tempo. Jag har det bra här i min lilla bubbla, min nya lägenhet, fina sambo och älskade valp. Men verkligheten hemma kommer ifatt mig hela tiden. Älskade pappa, allt är så otroligt orättvist. Och mamma, fina mamma, jag förstår inte riktigt hur du kan vara så otroligt stark. Jag är lyckligt lottad som har min underbara pontus. Vilket stöd du är, herregud. Hur ska jag kunna ge tillbaka ens hälften av allt du ger mig? <3 utan de vänner som verkligen är äkta, min fina familj & pontus så vet jag inte hur jag hade klarat detta. Men tack vare er, har jag styrka att vara ett stöd för familjen hemma och samtidigt vara glad för mitt liv och skratta från hjärtat varenda dag åt småsaker trots att det finns mycket ledsna känslor i hjärtat med. Tack underbara ni för att ni finns och ger så otroligt mycket kärlek. ni är verkligen guld värda!